Den offensiva ryska upprustningen
I korthet: Insändare i Sydöstran 2/12 2020 om den ryska upprustningen. Eftersom Ryssland inte har utsatts för något externt hot sedan Sovjets kollaps, så har syftet varit offensivt. Det har människor i Georgien och Ukraina fått erfara.
English summary: This post is a letter to the newspaper indicated above. The subject of the letter is the massive Russian military armament which has taken place since Putin became president of Russia. He has undertaken this in spite of the fact that Russia has not been exposed to any external threat since the collapse of the Soviet Union. The armament was of course made for offensive purposes. People in Georgia and Ukraina have become the victims of the Russian armament.
En del ifrågasätter att vi förstärker vår försvarsförmåga. Detta görs ofta utifrån en märklig uppfattning om det försämrade säkerhetsläget. Så här är det. Efter Sovjets kollaps lades massor med svenska förband ner och invasionsförsvaret övergavs i princip. Enligt SIPRI så minskade de svenska utgifterna för militären med cirka en procent per år. Likaså drog USA kraftigt ner sin närvaro i Europa. Det motsvarades av en minskning av den ryska militären.
Den ryska nedrustningen upphörde dock i princip med Putins tillträde som president. Under en period då svenska utgifter för militären, i fasta priser, minskade med ungefär en procent per år, så ökade de ryska med cirka 7 procent per år.
En regerings ambitioner och prioritering visas bäst genom att militärutgifter anges som andel av BNP eller övriga offentliga utgifter. För Sverige uppgår dessa till drygt en procent respektive två procent. Ryska utgifter som andel av BNP och övriga offentliga utgifter uppgår till drygt fyra procent respektive 11 procent samtidigt som en femtedel av den ryska befolkningen saknar tillgång till WC och rinnande vatten inomhus enligt Rysslands statistikmyndighet, Rosstat.
Denna kraftiga upprustning har skett trots att Ryssland inte varit utsatt för något externt hot sedan Sovjets kollaps. Slutsatsen måste därför bli att den skett i offensiva syften. Det har främst demonstrerats i Georgien och framförallt i Ukraina där människors liv dagligen riskerar att bli dödade av ryska trupper.
Den ryska aggressionen sker även genom cyberkrigföring genom hackning av företag i andra länder som utvecklar vacciner men även desinformation i syfte att påverka opinioner i andra länder. Estland och Lettland med ryska minoriteter utgår bland de främsta måltavlorna för den här typen av rysk aggression som kompletteras med frekventa kränkningar av ländernas territorialvatten och luftrum.
Det är inte förvånande att det är just dessa länder som är de främsta måltavlorna då Putin betraktar Sovjets kollaps då miljoner människor återfick friheten som 1900-talets största geopolitiska katastrof. Alltså större än Andra världskriget som krävde ca 30 miljoner sovjetmedborgares liv.
De Baltiska länderna har tagit lärdom av historien och anslutit sig till NATO för beskydd. Än så länge har Ryssland inte vågat anfalla något NATO-land. Men risken har ökat enligt Försvarsmakten. För att kunna ta tillbaka Baltikum måste Ryssland kontrollera Östersjön. Det kan endast göras från svenskt territorium.
Tyvärr finns idag inte riksdagsmajoritet för en anslutning till NATO. Men det hindrar inte att vi ökar vår försvarsförmåga genom att rusta upp försvaret och söka samarbete med NATO-länder.